-

Idag satte jag upp några hinder i paddocken och tänkte hoppa lite. Jag skrittade först en runda i skogen och tänkte sedan köra igenom gångarterna och sedan skutta över lite småhinder och kanske höja till 70-90. Men så långt kom jag inte.

Till en början red en anna häst i paddocken samtidigt, dom stressade upp varandra ordentligt. Tjalle kunde inte koncentrera sig och hålla sig på backen. Jag tror också att han såg hindrena och blev väldigt glad, men har var helt oarbetsvillig. Det gick inte, han var stark, hoppig, spänd, rädd för allt. Jaa, ni vet säkert hur ungästar kan vara.

Mitt tålamod var inte bra idag så jag blev riktigt trött på honom. Men jag travade över några små hinder med mycket pauser och beröm för att lugna ner honom och tog sedan en kombination ett par gånger.

Men tyvärr gick jag inte ifrån paddocken med ett leende på läpparna idag.. Eller jo det gjorde jag ju, därför att han är såå himla charmig och gullig min älskling. Han vet inte vart han ska ta vägen och det är ju faktiskt upp till mig att lösa situationen, även fast jag känner att jag inte gjorde det idag. Jag får lära mig och bli bättre helt enkelt, så kan vi avsluta detta inlägg.

Det måste ju gå dåligt ibland ;)