Åka iväg
Imorgon ska vi åka iväg till Sexdrega. Men denna gången ska vi inte ta med Tjalle, det känndes inte värt när det bara var några dagar. Det är ju alltid lite krångligt att packa med alla mat och så, det blir lättare på sommaren :)
Men självklart är det jobbigt att åka ifrån sin lilla prins. Dock har vi löst det så bra så vi är bara borta ifrån honom 1 dag. :) Såhär ser det ut för Tjalle.
Torsdag: Jag rider(paddocken) och fixar på morgonen, vi åker 08:30, jag får vara i stallet 07:00 ;)
Fredag: Åsa mockar och mockar&fixar, VILA
Lördag: Becka kommer hem och mockar&fixar, VILA
Söndag: Jag kommer hem och rider ut och mockar&fixar :)
Jag bara älskar att kolla på gamla bilder! :)
Men självklart är det jobbigt att åka ifrån sin lilla prins. Dock har vi löst det så bra så vi är bara borta ifrån honom 1 dag. :) Såhär ser det ut för Tjalle.
Torsdag: Jag rider(paddocken) och fixar på morgonen, vi åker 08:30, jag får vara i stallet 07:00 ;)
Fredag: Åsa mockar och mockar&fixar, VILA
Lördag: Becka kommer hem och mockar&fixar, VILA
Söndag: Jag kommer hem och rider ut och mockar&fixar :)
Jag bara älskar att kolla på gamla bilder! :)
Goderafton!
Jag bloggar ju väldigt sällan här, men nu tänkte jag skriva några meningar!
Idag funderade jag lite när jag satt och planerade hopptävlingar. Det var ju tänkt att jag skulle vara med i bohuscupen men iom att jag och Tjalle inte har hoppat lokal innan så får vi inte tävla avd A. Så nu tänkte jag bara köra förklassen då. Men tävlingarna ligger långt åt skogen och jag känner mig oförberedd och opepp. Nääe tänkte jag, nu skjuter jag fram dessa jobbiga hopptävlingar och satsar på dressyren istället!
Så nu ska jag ta tag i saken och ta kontakt med en dressyr tränare. För det behöver vi verkligen!
Det känns verkligen som att vi bara står på stället och stampar hela tiden, vi kommer ingen vart. Samtidigt som jag vill ha mål och utvecklas mycket o komma ut på tävlingar så känner jag ändå också att det känns så jobbigt och onördigt. Man får prestationsångest och en massa stress och måsten.... :/
För det enda jag egentligen bryr mig om är att jag tar vara på tiden med min älskade ponny och har roligt och NJUTER av varje sekund! Varenda timma i stallet betyder så mycket! ♥
Det gör ont i hjärtat när jag tänker på att ponnytiden går så fort. Inte direkt för att jag har tänkt eller kommer kunna sälja Tjalle. Usch, en dag kanske man måste. Men jag kan verkligen inte tänka mig mitt liv utan honom, han är en del av mitt liv . slut.
Men någonstans känns det ändå som att det är min plikt att ta vara på och utbilda Tjalle som ändå är en sån fin ponny som har kapacitet (nu snackar vi inte ngn elit ponny, utan kanske med dom lätta klasserna haha). Han fyller lixom 6 år till sommaren, han är en väldigt duktig om mogen 6 åring men kanske inte så utbildad och erfaren om man jämför med många andra. Samtidigt kan man ju inte jämföra med andra, för det viktigaste är ju resan som vi har gjort tillsammans. Och den är helt otrolig! ♥
DÅ
NU
Haha, väldigt konstigt inlägg känner jag nu. Olika tankar hit o dit, vet egentligen inte vad jag ville få sagt. Menmen, jag älskar honom min lilla plutt <3
Idag funderade jag lite när jag satt och planerade hopptävlingar. Det var ju tänkt att jag skulle vara med i bohuscupen men iom att jag och Tjalle inte har hoppat lokal innan så får vi inte tävla avd A. Så nu tänkte jag bara köra förklassen då. Men tävlingarna ligger långt åt skogen och jag känner mig oförberedd och opepp. Nääe tänkte jag, nu skjuter jag fram dessa jobbiga hopptävlingar och satsar på dressyren istället!
Så nu ska jag ta tag i saken och ta kontakt med en dressyr tränare. För det behöver vi verkligen!
Det känns verkligen som att vi bara står på stället och stampar hela tiden, vi kommer ingen vart. Samtidigt som jag vill ha mål och utvecklas mycket o komma ut på tävlingar så känner jag ändå också att det känns så jobbigt och onördigt. Man får prestationsångest och en massa stress och måsten.... :/
För det enda jag egentligen bryr mig om är att jag tar vara på tiden med min älskade ponny och har roligt och NJUTER av varje sekund! Varenda timma i stallet betyder så mycket! ♥
Det gör ont i hjärtat när jag tänker på att ponnytiden går så fort. Inte direkt för att jag har tänkt eller kommer kunna sälja Tjalle. Usch, en dag kanske man måste. Men jag kan verkligen inte tänka mig mitt liv utan honom, han är en del av mitt liv . slut.
Men någonstans känns det ändå som att det är min plikt att ta vara på och utbilda Tjalle som ändå är en sån fin ponny som har kapacitet (nu snackar vi inte ngn elit ponny, utan kanske med dom lätta klasserna haha). Han fyller lixom 6 år till sommaren, han är en väldigt duktig om mogen 6 åring men kanske inte så utbildad och erfaren om man jämför med många andra. Samtidigt kan man ju inte jämföra med andra, för det viktigaste är ju resan som vi har gjort tillsammans. Och den är helt otrolig! ♥
DÅ
NU
Haha, väldigt konstigt inlägg känner jag nu. Olika tankar hit o dit, vet egentligen inte vad jag ville få sagt. Menmen, jag älskar honom min lilla plutt <3
Hemma hoppning
Idag satte jag upp några hinder i paddocken och tänkte hoppa lite. Jag skrittade först en runda i skogen och tänkte sedan köra igenom gångarterna och sedan skutta över lite småhinder och kanske höja till 70-90. Men så långt kom jag inte.
Till en början red en anna häst i paddocken samtidigt, dom stressade upp varandra ordentligt. Tjalle kunde inte koncentrera sig och hålla sig på backen. Jag tror också att han såg hindrena och blev väldigt glad, men har var helt oarbetsvillig. Det gick inte, han var stark, hoppig, spänd, rädd för allt. Jaa, ni vet säkert hur ungästar kan vara.
Mitt tålamod var inte bra idag så jag blev riktigt trött på honom. Men jag travade över några små hinder med mycket pauser och beröm för att lugna ner honom och tog sedan en kombination ett par gånger.
Men tyvärr gick jag inte ifrån paddocken med ett leende på läpparna idag.. Eller jo det gjorde jag ju, därför att han är såå himla charmig och gullig min älskling. Han vet inte vart han ska ta vägen och det är ju faktiskt upp till mig att lösa situationen, även fast jag känner att jag inte gjorde det idag. Jag får lära mig och bli bättre helt enkelt, så kan vi avsluta detta inlägg.
Det måste ju gå dåligt ibland ;)
Till en början red en anna häst i paddocken samtidigt, dom stressade upp varandra ordentligt. Tjalle kunde inte koncentrera sig och hålla sig på backen. Jag tror också att han såg hindrena och blev väldigt glad, men har var helt oarbetsvillig. Det gick inte, han var stark, hoppig, spänd, rädd för allt. Jaa, ni vet säkert hur ungästar kan vara.
Mitt tålamod var inte bra idag så jag blev riktigt trött på honom. Men jag travade över några små hinder med mycket pauser och beröm för att lugna ner honom och tog sedan en kombination ett par gånger.
Men tyvärr gick jag inte ifrån paddocken med ett leende på läpparna idag.. Eller jo det gjorde jag ju, därför att han är såå himla charmig och gullig min älskling. Han vet inte vart han ska ta vägen och det är ju faktiskt upp till mig att lösa situationen, även fast jag känner att jag inte gjorde det idag. Jag får lära mig och bli bättre helt enkelt, så kan vi avsluta detta inlägg.
Det måste ju gå dåligt ibland ;)
